Motionscykel Bäst i Test

Hammer Exum XTR är klassad SA enligt ISO EN 20957, alltså samma klass som maskinerna på ett studiogolv. Klassningen säger inte att du ska öppna gym i vardagsrummet. Den säger att ram, sadel och styre är provade mot laster som en hemmacykel normalt slipper, och att tillverkaren vågar sätta 10 år på huvudramen.

Det jag fastnar mest för är bredden i motståndet. Induktionsbromsen ställs från 20 till 400 W i steg om 5 W, och tillverkaren anger toleransen till 5 W under 50 W och 10 W däröver. Skillnaden mot en cykel som börjar på 25 eller 50 W märks första veckan efter ett uppehåll, när 20 W är ungefär allt du vill ha. När jag jämför konditionsmaskiner väger jag spannet tyngre än antalet nivåer, eftersom det är lägsta och högsta watt som avgör om maskinen följer med när formen ändras.

Passformen är det andra som lyfter den. Tillverkaren anger 155 till 200 cm, och sadeln flyttas både i höjd och i längd över hela det spannet. Ungefär hälften av modellerna i produktgruppen anger ingen längd alls, samtidigt som det vanligaste återkommande klagomålet i användaromdömena handlar om just det: sadeln tar slut vid 185 till 190 cm. Att uppgiften finns utskriven är i sig ett besked du kan handla på.

Styret går att luta men inte att höja. Det är värt att veta om du gärna byter greppposition under ett långt pass. Samtidigt sitter lösningen i sadeln, som går att flytta både uppåt och framåt, och därmed ändrar avståndet till styret och vinkeln på ryggen.

Christopeit AL2 har tillverkats sedan 2011, och sadel, pedaler och adapter säljs fortfarande styckvis som reservdelar. I en prisklass där de flesta cyklar byts ut vartannat år är det ovanligt, och det är också det bästa tecknet på hur länge tillverkaren räknar med att maskinen ska stå kvar.

Sedan är det motståndet som gör jobbet. Wattprogrammet går från 10 till 300 W i steg om 5 W, alltså en startbelastning i nivå med cyklar som säljs uttryckligen för rehab, och det är den enskilda uppgiften som gör cykeln mer än en instegsmaskin. Vid ett externt test uppmättes 40 till 42 dB både på lägsta och högsta nivån, alltså ungefär en tyst samtalston, och de omdömen som sträcker sig längst tillbaka beskriver en cykel som fortfarande går tyst.

Över ungefär 300 W blir trampningen ojämn, och du märker det om du är vältränad och kör tunga intervaller. Där går gränsen för vad konstruktionen är byggd för, och under den nivån får du en cykel som ställs in för kroppslängder upp till 200 cm och bär 150 kg utan att gunga.

På Tunturi Platinum E30-R sitter knapparna för motstånd i sidohandtagen bredvid sitsen, inte bara på konsolen framför dig. Det låter som en detalj tills du ska ändra belastning mitt i ett pass: du släpper inget grepp och du sträcker dig inte framåt. Den som har dålig balans eller nyligen opererats är just den som annars låter bli att ändra motståndet alls.

Motståndet är också det som ger cykeln räckvidd. 48 nivåer upp till 400 W betyder att du kan börja på en belastning som knappt känns och sedan höja den i små steg under månader. Efter en längre knäskada har jag lärt mig att det är precis så framstegen ser ut, en variabel i taget, och en maskin som bara har åtta grova steg tvingar dig att hoppa längre än kroppen är redo för.

Till det kommer 16 kg svänghjul och en ram som bär 180 kg, vilket märks som en jämn rörelse utan ryck i vändpunkten. Sitsen flyttas med en spak som har höjdmarkering, så två personer i samma hushåll hittar tillbaka till sitt läge på några sekunder.

Ryggstödet går inte att vinkla, bara sitsen att flytta i längdled. Det är värt att känna till om du vet att du vill luta dig längre bakåt. För de flesta räcker längdjusteringen till att hitta ett läge där ryggen får fullt stöd, och det låga och breda insteget gör att du tar dig på och av utan att lyfta benet högt.

7,5 cm. Så högt är insteget på Hammer Cardio Motion BT, och det är en av få modeller i genomgången där höjden över huvud taget står utskriven med ett exakt mått. Resten av produktgruppen nöjer sig med ordet lågt, och det ordet sitter lika gärna på ramar som användare beskriver som svåra att komma upp på. Här vet du vad du får innan cykeln står i hallen.

Motståndet börjar vid 10 W och går i steg om 5 W upp till 350. De första passen efter en operation eller ett längre uppehåll ska knappt kännas, och skillnaden mot en cykel som börjar vid 25 eller 50 W är inte akademisk. Från min egen knärehab vet jag att den som tvingas börja för tungt slutar inom en månad, medan den som börjar nästan utan belastning är kvar ett halvår senare. Lika viktigt är att spannet sedan räcker hela vägen upp, så att maskinen följer med när formen kommer tillbaka.

Sedan finns en funktion som få har i prisklassen: du anger en övre pulsgräns, och när pulsen passerar den sänker cykeln motståndet av sig själv. De flesta konkurrenter nöjer sig med en signal och lämnar sedan åt dig att agera mitt i ett pass.

Styret går att flytta både i höjd och i sidled, inte bara luta, så du hittar en ryggposition som håller genom en hel halvtimme. Tekniken har dessutom gått igenom ett uthållighetstest på över 100 000 varv hos tillverkaren, och de omdömen som sträcker sig längst tillbaka beskriver fortfarande en cykel som går tyst.

Pedalerna sitter 21 cm isär, och en användare i rehabilitering efter en bäckenfraktur beskriver att vristen kan slå emot vevpartiet. Har du en känslig fot- eller höftled är det värt att räkna med. Avståndet går inte att ändra, men trampbanan påverkas av hur du ställer sadeln, och sadeln flyttas i både höjd och längd.

Ryggstöd, extra handtag vid sitsen och en ram som ändå fälls ihop. Den kombinationen finns knappt i den här klassen, där hopfällbarhet nästan alltid betalas med att allt utom pedalerna försvinner. På Tunturi Cardio Fit B25 får du sitta tillbakalutad med stöd för ryggen, byta greppposition mitt i ett pass och sedan vika ihop alltihop och rulla in det i garderoben.

Det jag värderar högst är ändå att den står still. Det vanligaste klagomålet på hopfällbara cyklar är att de vaggar när belastningen ökar, och just det återkommer inte i omdömena här. En användare lyfter i stället svänghjulet som ovanligt tungt för typen, och två som är 73 och 83 år beskriver cykeln som stadig och behaglig att sitta på. Att en ihopvikbar ram känns trygg är hela poängen, för en cykel du tvekar inför blir en cykel du inte använder.

Displayen går på batteri, så du kan ställa cykeln där det passar och inte där det råkar finnas ett uttag. I ett litet hem är det ofta skillnaden mellan framför tv:n och inte alls.

Åtta motståndsnivåer med litet spann mellan lättaste och tyngsta är vad du ska räkna med, och tillverkaren är själv tydlig med att maskinen är byggd för lätt till måttlig träning. Vill du köra hårda intervaller är en fast ram rätt väg. Vill du få in en halvtimmes rörelse om dagen utan att offra en kvadratmeter golv gör den precis det den ska.

Abilica Premium Voyage EMS kopplas till tre appar i stället för en, och det är mer värt än det låter. iConsole+ och Kinomap styr motståndet efter ruttens lutning, Zwift går att köra i cykelläge, och ingen av dem är ett krav för att de andra ska fungera. Du binder dig alltså inte till ett abonnemang som kan ändra pris eller innehåll.

Butikerna listar gärna Zwift och Kinomap som om de vore samma sak. Det är de inte. Det är Kinomap och iConsole+ som faktiskt ökar motståndet i uppförsbacken och släpper i nedförsbacken, medan Zwift på flera av maskinerna i genomgången bara speglar hastigheten. Här är den skillnaden avgjord till din fördel.

Det fina med iConsole+ är dessutom att du ritar egna rutter i Google Maps och cyklar dem med gatubilder. Du får en väg du känner igen, hemvägen eller sommarstugebacken, utan att betala för innehåll.

Maskinvikten på 46 kg är den uppgift jag skulle titta på först. När appen drar upp motståndet mitt i ett tramptag är det ramen som avgör om kraften går ner i pedalerna eller ut i en gungning, och 46 kg håller cykeln på plats. Elektromagnetiskt motstånd utan mekanisk kontakt gör dessutom gången jämn när nivåerna växlar snabbt, vilket är precis vad en ruttbaserad app begär.

Det saknas ett USB-uttag, så surfplattan laddas inte medan du kör. Långa pass i en videoapp drar batteri, och en laddkabel till hållaren löser det för några tior.

200 kg är den högsta maxvikten du hittar i den här prisklassen, och Master Fitness B40 tar sig dit för under en tiondel av vad de andra cyklarna med samma siffra kostar. Marginalen är hela poängen. Väger du 120 kg vill du inte ligga strax under taket, för det är där ramar börjar kännas som att de arbetar.

Tillverkaren beskriver cykeln som lätt att kliva i och ur utan stora kliv, men anger ingen instegshöjd. De mått som publiceras är i stället avståndet från sitsen till golvet och från sitsen till pedalen. För den som väger mycket är det avståndet inte en bekvämlighetsfråga utan skillnaden mellan en cykel som blir av varje dag och en som blir en klädhängare. Höjden från sitsen i högsta läget till golvet är 106 mm, och från sitsen till pedalen i lägsta läget 93 mm.

Motståndet är elektromagnetiskt i 32 nivåer, vilket är ovanligt långt ner i pris. Skillnaden mot ett permanentmagnetiskt system märks mest i två lägen: när du växlar nivå mitt i ett tramptag och när du håller en tung belastning länge. Gången blir jämn utan hack, och det finns inga slitdelar som tar emot.

Maskinen väger 43 kg, alltså lite för 200 kg maxvikt. Den är byggd för att trampas sittande, och den som vill resa sig och trampa stående ska välja något tyngre. Sitter du kvar i sadeln får du i stället en cykel som är lätt att rulla undan efter passet, och 10 kg svänghjul håller rörelsen jämn.

Hammer Presidio bär beteckningen SA enligt ISO EN 20957, och den beteckningen går att kontrollera. Standarden delar in träningsutrustning i klasser, där S och I gäller studios, klubbar, hotell och rehabcenter, och H gäller hemmabruk. Presidio är alltså provad mot kraven för maskiner som står på ett golv där vem som helst sätter sig ner, flera gånger om dagen, år efter år.

Att den klassningen sitter på en cykel som säljs till hemmet är ovanligt. I den här genomgången finns modeller för tre gånger priset som beskrivs som professionella i butikstexten utan att någon klass nämns alls. Där du inte kan kontrollera vad orden betyder är klassningen det enda beviset som håller.

Motståndet är wattstyrt, inte bara nivåindelat, och det är skillnaden som märks i praktiken. Du bestämmer att passet ska ligga på 180 W, och sedan håller cykeln den effekten oavsett om du trampar 70 eller 95 varv i minuten. Ett pass går att upprepa exakt nästa vecka, och det är den enda metoden jag känner till som visar om formen faktiskt rört sig, i stället för om dagsformen var bra.

Att tillverkaren sätter 10 år på huvudramen vid privat användning säger något om vad de tror om konstruktionen, och 41 nivåer i spannet 20 till 400 W räcker från uppvärmning till tunga intervaller.

Cykeln behöver ett eluttag och är alltså inte självgenererande som flera av de dyrare maskinerna i samma klass. I gengäld kostar den under hälften, och en väggkontakt är sällan det som avgör var en cykel får stå.

Bakom pedalerna på Gymstick Minicykel 2.0 sitter ett svänghjul på 2,5 kg med envägslager, och det är det som skiljer den från nästan allt annat i klassen. En pedaltränare utan svänghjul hackar i varje tramptag, eftersom det inte finns något som bär rörelsen genom vändpunkten. Här blir rotationen rund, och det bekräftas av användare som jämfört med billigare modeller. Veven är dessutom tredelad med 12,5 cm vevlängd, alltså samma grundkonstruktion som på en riktig cykel.

Det vanligaste klagomålet på pedaltränare är att de vandrar iväg över golvet så fort du tar i. Den här väger 9 kg och står still utan matta, medan modellerna på 2 till 6 kg i samma genomgång får återkommande kritik för just det. Att lösa problemet med stål i stället för att skicka med en matta är den enklare lösningen, och den fungerar även på hårt golv.

Maxvikten på 150 kg är den högsta i klassen och gör att pedalerna också går att använda som handtag på ett bord. Den som rehabiliterar en axel eller inte kan belasta benen får alltså två användningsområden ur samma enhet.

Skalan från 1 till 5 är däremot inte linjär. Flera användare beskriver att nivå 1 till 4 känns nästan lika och att det i praktiken är nivå 5 som gäller. Räkna alltså med att du använder det tyngsta läget, och att belastningen där räcker för den sortens jämna rörelse enheten är byggd för, inte för konditionspass.